Livet

By | Family and relations | No Comments

Vi har det bra. Livet tuffar på som jag brukar skriva. Ibland slår det mig att jag fyller 30 år nästa år. Väldigt häftigt. Jag minns när min egen mamma var 30 år, då var jag  9 år gammal. En ung och livlig kvinna, som alltid hade något på gång. Väldigt orädd beslutsam och driven. Hon har varit ensamstående sen jag var ungefär 5 år gammal och idag är hon en framgångsrik entreprenör som arbetar med en av Sveriges största leverantörer internationellt.

entreprenör

Dotter till entreprenör, gift med en entreprenör. Produktion och ledarskap är något som har varit skrivet för mig med andra ord.

Jag är tacksam för mitt livsöde men gillar att reflektera över utfall som dessa. För i en sådan ödesituation, är det enkelt att bara dras med. Son till en bilmekaniker växer upp och blir någon sorts mekaniker eller familjer som har 5 generationers läkare i släkten. Det är en utmaning att skilja på vad hjärtat vill och vad som är en upprepning.

entreprenör

Möte och kaffedags

entreprenör

Med ett vetenskapligt facit i hand, har vi betydligt mindre kontroll över situationen än vad vi tror att vi har. Att vi väljer det liv vi lever, är den illusoriska verklighet som det forskas om. Jag tycker att det är väldigt intressant och är något jag eventuellt vill fördjupa mig i på universitetsnivå i framtiden. Psykologi tillsammans med den emotionella attraktionspunkten.

entreprenör

Vi börjar vår fredag i Västra hamnen med ett avstämningsmöte. Vi har avstämningar varje dag nu. Från två gånger i veckan till dagliga avstämningsmöten är en mycket rolig utveckling.

Dela

Vikten av egentid

By | Family and relations, Motherhood | No Comments

Jag fick ett meddelande på instagram från en mamma som läser min blogg. Hon skrev om att det praktiskt taget är omöjligt för henne att lämna över ansvaret över barnen till andra särskilt barnets pappa. Det resulterar i att det finns ingen egentid i hennes värld, och att hon känner sig trött.

Att vara själv, betydelsen för familjen

I början förstod jag inte vikten av att prioritera en tid där jag gör något helt själv. Utan familj eller vänner. Det kändes också rätt utelämnande att äta lunch själv några år sedan. Nu äter jag gärna en lunch eller middag själv. Jag tycker om att få vara “med mig”. Det är avkopplande.

Morgonljus innan frukost

Att få återhämta sig efter veckans alla roller och att bara få vara, gör mycket för energin och stämningen i vår familj. Det har inte varit en enkel sak för mig att prioritera, det är fortfarande svårt innan jag väl är iväg. Helst vill jag vara mamma på heltid och när jag inte är mamma vill jag jobba, skapa, umgås med min man och våra vänner.

Egentid, sitter med mitt varumärke 

Svårast är det att gå ifrån familjen. Jag älskar vår familj och vill vara med gänget jämnt. Jag har förstått nu genom åren att just för min del kommer denna separation alltid vara obehaglig. Men när jag väl är ensam, njuter jag av stunden.

Jag försöker komma ihåg att det är obehagligt endast i 10-15 minuter under själva “hejdået”. Be din partner att hjälpa dig. Barnens pappa brukar vara med och förra samtalet innan vårt hejdå och sedan avleder han med läsning på rummet. Det är något vi har fått öva upp genom åren, och konstruktiva konflikter.

Dela

Ett emotionellt stöd i en emotionell verklighet.

By | Children and parenting, Family and relations | No Comments

Godmorgon. Det var ren tortyr att springa vid 05 idag. Jag behöver varmare kläder eller springa under dagen. Löprundan idag var snarare traumatiserande än utmanande hehe. Men jag gav mig ut och då behövde jag avsluta det. Självklart tog jag en kortare runda. Mötes av ett glatt gäng när jag kom tillbaka.

emotionellt

Barnen ropar alltid “mamma” i kör och springer mot mig när jag kommer hem, även om jag har varit iväg i fem minuter. Det är speciellt att vara förälder. Mycket emotionellt ansvar. Mycket känslor. Vi kanske inte alltid har styrkan att emotionellt stötta våra barn, men glöm inte att vi har språket.

Ta ansvar för hur du mår och låt aldrig ditt barn agera som någon slags ventil, eller ditt emotionella stöd på en dåliga dag. Säg förlåt, ta ditt ansvar. Det är så viktigt. Berätta att det blev fel, säg att du är på dåligt humör, därav ett irriterat svar eller liknande utsaga. Att det inte är barnet som har gjort fel. Och avstå från att fullfölja ditt förlåt med “men när du gör så..”.

Eget ansvar har inget “men” och inte heller något “du”.

Skrota meriten och stoltheten av att vara en förälder och det uråldriga tänket om att alltid ha rätt och fostra som du själv har blivit fostrad.

emotionellt

Skämta aldrig bort ett barns upprörda tillstånd. Radera “ah, det är inget att vara ledsen för” från ditt vokabulär. Psykisk ohälsa (exkluderat arv), vuxna som ställer till det för sig själva och sina medmänniskor genom att vara totalt inkapabla till någon form av självinsikt. Och värre, människor som i total desperation och en förstörd självkänsla tar sina liv. Det är ytterst lämpligt att bemöta ett barns utbrott över trassliga skor på allvar och med tröst och kärlek, istället för ett “så beter man sig inte” jargong.

“Be om hjälp om det blir svårt”

Först när barnet har lugnat ner sig och känner sig sed och tröstad, är det fritt fram att kommunicera med barnet. Tala då om, utifrån era värderingar i familjen hur man hanterar en liknande situation. Istället för att exempelvis skrika eller vad barnet nu gör vid frustration. Nu ska vi fortsätta dagen 🙂

Dela

Löpning och ett fint födelsedagsfirande

By | Children and parenting, Family and relations, Motherhood | No Comments

Barnens lycka. Det är få saker, jag skulle säga inget som överträffar känslan av att se glädjen i sina barns ögon. Jag hoppas att den glädje och närvaro följer mina söner livet ut. Att aldrig tappa sitt hjärtas inre glöd. För att inspirera till ett liv i närvaro, gör jag allt för att mitt hjärta ska glöda och för att min glädje ska vara genuin och riktig.

Känner jag mig blank, är jag noga med att informera barnen om att jag är blank och hör men att jag inte lyssnar. Och att jag just då, inte har lust att titta eller vara med och leka men att jag gärna vill höra sen.

Födelsedagsfrukost i morgonljus

11 oktober kl 23:59 2016 föddes denna underbara kille. 4815g och 53 cm lång.

Jag noga med att påpeka att det inte beror på något, utan bara är så. Varför? För att vi finns, i sin avancerade enkelhet. Att saker som händer i naturen, händer också i våra kroppar. Är det ett tryck i luften, känner vi också av den i vårt system. Det är mänskligt och normalt.

Jag känner mig själv väl och säger alltid till när jag känner en aktivitet i min kropp som kräver mitt fokus. Att tvinga sig själv till automatiserad “närvaro”, som barnen först tror är genuina och sen slutar med irritation och förvirring för barnen är bara onödigt.

Att vara en förälder

Min ambition som förälder är att lära barnen allt om deras natur. Vad händer? Varför? Hur hanterar man det? Att prata fungerar inte, det som fungerar är att utveckla sig själv och låta barnen och familjen frodas i den utvecklingen. Jag vet inte hur deras system fungerar. Men genom att visa hur jag lär känna min och kommunicerar mina behov, får de förhoppningsvis rätt verktyg för att navigera själva. Vår goda bekant sa till mig en gång “oavsett vårt engagemang, har han en egen resa i livet”. Det fick mig att inse att självklart, självklart har vi ingen kontroll över våra barn heller.

Varför? För att vi finns, i sin avancerade enkelhet. Att saker som händer i naturen, händer också i våra kroppar.

Det fick mig att tänka om. Vilka verktyg hjälper honom utan att begränsa och influerar honom till att vandra sin väg och inte min. Då var jag mamma endast till Jebrail. Igår fyllde min andra son två år. Livet är fint.

Zein fick en elefant till sin djursamling, en pippi docka och en bobby bil under frukosten igår. Glädjen i hans magnifika ögon var oslagbar. Älskade barn. Vilken ära att få vara hans mamma. Vi var lediga och hade en långfrukost. På eftermiddagen kom familj och vänner för att fira. Det blev sång, dans och många fler presenter. Jag är tacksam på så många vis.

Fredag

En tidigare nattning gällde igår, vi var påtagligt trötta allihopa efter dagens intryck. La mig tidigt och vaknade tidigt idag. Började veckans sista dag med en löprunda. Det är så skönt att springa på morgonen. Den milda höstdoften är fantastisk och så var det vindstilla och varmt idag. Dessutom sprang jag till ugglan Bernards läte. En berguv, Europas största och en av världens största ugglor som bor i kalkbrottet 200 m från vår port. Sagolikt. Under dagen väntar möten och studier. Härlig kombo. Vi hörs senare!

Dela

Atmosfär

By | Family and relations | No Comments

Lördag, vi har haft en fantastisk kväll. Middag på Atmosfär och intellektuellt stimulerande samtal. Jag skrev i mitt inlägg om energi i fredags, att jag saknade kvalitéts tid med min make. Det föll sig naturligt att gå ut på middag ikväll, till en av våra favoritrestauranger. Vi åt pilgrimsmusslor till förrätt.

Kylig höstkväll

Vi satt till stängning och pratade om teknik. Jag lyssnade på Abbe. Vi pratar sällan på kvällen om tunga saker. Efter en klassisk vardag är energin låg. Det blir, skulle jag vilja säga – aldrig något värdefullt som två trötta hjärnor kommer fram till. Vi spelar, umgås, läser sida vid sida i sängen och ibland har vi tysta kvällar.

Tyst meditation

Det innebär att vi är tysta en hel kväll. Det fungerar som tyst meditation om ni känner till det. Det kör vi på ungefär 2 gånger i veckan. Ibland 1 och en annan gång 4. Det är olika. Vi följer det som behövs utifrån tillstånd och situation. Försöker leva ett liv utan att fastna i struktur och samband, där saker går på automatik och stryper flödet av energi i kroppen.

Drivas av hjärnan fungerar endast kortsiktigt och ska appliceras på praktiska situationer. Vi ska tänka när det behövs, då blir det dessutom mer kraftfullt. Jag har tidigare skrivit om impulser och tankar i mitt inlägg med Daniel Kahneman forskning som bakgrund. Livet är till för att njutas och upplevas med hjärtat.

Ett glas gott, alkoholfritt vin med storstads pulsen som bakgrund

Våra dater är perfekta tillfällen för mig att få lyssna på Abbes perspektiv. Det är så jag lär känna honom och ser honom. När han satt och pratade framför mig, fick jag upp en bild av honom i huvudet när vi precis började dejta. En ungdom och nu, en fullvuxen stilig man. Det är häftigt. Han är en tänkare och pratar inte om sina visioner dagligen. Driva bolag som ytterst ansvarig kräver fokus. Jag är så väldigt imponerad över hans driv, mod och intelligens. Han är ett geni.

Jag åt vildand med pumpa, grönkål, madeira och svarta vinbär. Tre ostar, hasselnötsglass till efterrätt och ett glas alkoholfritt rött vin till. Jag bad om att få min efterrätt utan whiskey också givetvis. Det var himmelskt gott. Känner mig balanserad och lugn. Vi har en dag till med familjen, sedan drar arbetsveckan igång med födelsedagar, kalas och äventyr . Jag njuter.

Dela