Motherhood

Ridtur i skogen

By 30 december 2018, 21:58 No Comments

Näst sista dagen på 2018. Det är roligt att observera hur mycket vikt människan lägget kring ett moment som inte existerar. Ett nytt år. Tid, årtal och dagar existerar inte på det vis, som vår civilisation förverkligar det.

ridlekis

Tid (och vikt) är ett mätverktyg som betraktas på ett annat sätt vetenskapligt, än hur människan betraktar det i vardagen. Jag är nyfiken på hur och när, både tid och vikt fick det intellektuellt illusoriska förverkligandet, som det har idag. Känner någon till en artikel eller bok som rör ämnet? Intressant!

Vi har varit på ridlekis idag ute på landet. Och Zein red hela skogsturen på hästen Mimmi. Även travade en bit vid 2 tillfällen. Det är så mysigt med ridlekis. När Jebrail börjar skolan, har jag för avsikt att dra ner på Zeins timmar på förskolan något.

ridlekis
ridlekis

Min stora lilla kille.

Tanken är att han ska få utforska sin omgivning utan några direkta regler, med mig. När Jebrail var i 2-3 års åldern brukade vi åka till olika platser, där han fick både åka hiss själv och fick gå igenom byggnaden från ena sidan till den andra på egen hand.

På exempelvis, stadsbiblioteket stod jag på första våningen med is i magen och lät honom försvinna från min syn. Han hittade alltid tillbaka, och där fanns inga direkta faror för honom. Mer än att han kanske skulle gått vilse och bli rädd. Någonstans är jag övertygad om att det är en viktig erfarenhet, att få navigera utom förälderns räckhåll tidigt i livet. Jag vill ge Zein samma möjlighet. Det blir kul.

Dela

Leave a Reply